ilovesomebody

Måndag 27 augusti

Började skolan klockan åtta med två timmar matematik men de var de enda timmarna för dagen så sen kom jag hem. Fixade med det ena och det andra men så kvart över två stack jag på jobb. Slutade kvart över åtta och satt sen ute på en balkong och pratade ennu lite mer om allting, fortsatte gårdagens diskussion typ.

...Jag är inte bra på att dölja känslor, kan ju bero på att jag inte försöker så farligt mycket heller, så ja, satt ju i varje fall bara och lipade som en fjant. Upprörd över det jag hör, oförstående till det som sagt, arg över vad han gjort, ledsen över det som hänt och typ utan känslor för övrigt.. Ingen kyla och fan ingen hunger, bara smärta och tomhet. men det hjälper endå att släppa ut allt så strunt samma. 

Nu och en tid framöver kommer jag skriva alldeles för mycket, saker som jag egentligen kanske inte borde skriva, saker som jag kanske kommer ångra att jag skrivit men jag vill skriva av mig så får väl lov att ångra mej sen bara då.

Och jag kanske överdriver enligt många för så farligt var det inte, och nej det var det inte men jag reagerar starkt på det mesta, lätt för att bli glad men även lätt för att vara ledsen och alla känslor behövs. Och allt går över, det vet jag ju såklart, men det har inte gått om än så just nu är det såhär. Jag ångrar inget och är samtidigt glad så inget att fundera så mycket över egentligen men vill endå bearbeta känslorna, annars ligger de bara och pyr inom mig :) Och jag är tacksam över att vi kunde prata ansikte mot ansikte.