Lite onödiga tankar.

Lättstötta människor är sjukt irriterande och jobbiga men samtidigt otroligt underhållande att lyssna på.
Ute på Ettan stod en tjej och gormade på en snubbe för han hade tydligen sagt att hon var fet. Alla tycker olika om var fet är så enligt endel var hos fet enligt andra var hon bara stadig. Oavsett så sto hon och skrek honom rakt i ansiktet och rev och slet i honom och alla stod bara och såg på. Helgalet såg de ut så jag förstår det helt och hållet men det jag började tänka på var om det skulle varit ombytta roller.
För det första skulle en tjej troligt inte kalla en kille fet sådär bara och skulle hon det skulle han antaligen inte bry sig eller åtminstone inte visa det. Men själva situationen bara.
Tänk er att en tjej sitter lugnt på en stol och en full kille hänger över henne, gormar henne i ansiktet och river i henne. Skriker skälsord och håller på, då skulle folk lagt sig i, då skulle människor inte tyckt han var galen men endå roligt utan de skulle tyckt han var en elak mansgris som tror han är något extra och borde få stryk.
...världen är allt bra orättvis och jag tycker det är fel att tjejer får göra vad de vill men såfort en kille står på sig eller kanske ens bara nuddar en tjej blir det rena kalabalik och han anses rentav vara farlig och våldsam.
Visserligen tror inte jag att denna tjej kunde ha gjort killen fysiskt illa även om hon hade försökt men det finns heller inget som säger att killen skulle göra tjejen illa i en omvänd situation.
Sånthär irriterar mig! Vårt samhälle är helt enkelt helvrickat. Folk anser att flickor har det så svårt på alla möjliga vis och kanske det men egentligen tror inte jag att pojkar har det enklare så jag tycker det i grunden endå är rätt jämnställt om man ser helheten.
 
Och ett tips bara.. kan du inte stå ut med dig själv så måste du göra något åt saken. Acceptera dig själv så blir allt så mycket lättare ska du se. Fasten det är svårt att kunna acceptera den man är så går det endå till slut.

Vill känna kärlek.

http://static3.devote.se/gallery/big/20120108/bd569269a3eaa801bc1c0dcb67129694.jpg
Jag har ingen aning om vem, men någon. Jag vill känna riktig jävla kärlek nu! Haha fan vad desperat jag låter :D


Jag skämms.

Jag bara gnäller och gnäller på allt. Hur stressigt det är med skrivningarna och hur mycke andra läxor jag också har att ta itu med sammtidigt. Hur mycket kommer jag inte klaga nästa år då när jag skriver flera ämnen. Iår har jag ju bara ett liksom. Usch nej, fy på mig.
Jag har själv valt skola och kurser och jag har också själv valt att skriva psykologin redan nu så får skylla mig själv och helt ärligt... Det är gymnasiet, vad hade jag förväntat mig?! Jag blir fett irrierad på mej själv när jag inte gör annat än klagar!
Men visst, sålänge det inte helt och hållet går till överdrift är det väl okej, snart är det skrivet ju så då behöver jag inte gnälla mer, haha!

Sådär när jag endå håller på med att klaga kan jag berätta att jag inte förstår något alls av det vi håller på med i finskan för tillfället och jag blev underkännd till och med i ett enkelt litet förhör vi hade så kursprovet kommer inte blir roligt men får bara försöka bli godkännd, har denna och en kurs kvar och måste absolut bli godkännd i någon av dem! ÅNGEST :D

Jag tycker om vårt land, jag tycker om finska och jag vill lära mig men av någon anlädning hittar jag ingen logik och inget jag kan förstå när de kommer in i huvudet på mig. Allt åker bara ut lika fort igen.

Boken väcker underliga tankar.

Det står en hel del intressanta saker i psykologiboken.

Till exempel att för att ett foster ska bli manligt måste det utsöndras tillräckligt  med testosteron för det hindrar utvecklingen står det.
Med andra ord är pojkar minder utvecklade redan som foster. Det är kanske därför det är så långsamma i mognadet över lag :D

En annan sak det stod som jag började fundera över var att ett foster som enligt generna är kvinnligt kan utvecka maskulint könsorgan om det under ett kritiskt läge utsätts för en stor mängd testosteron.
Betyder det att personen inte känner sig hemma i sin kropp, alltså blir transvestit?
Men i så fall hur kommer det sig att även män kan bli transvestiter. Det motsäger ju min teori eller så finns det någon annan orsak för män..

En störd och subbig mobilbild som passar perfekt till mina störda tankegångar :D
(kommer ångra detta :D)

PS.
Gjorde en "att göra" lista för morgondagen men det strulade så blev inget med det.
Dröm sött i varje fall<3

Att springa..

Solen sken och det var underbart väder hela dagen. Perfekt temperatur och allt för en joggingtur och jag hade en sån enorm lust för att springa men dels har jag inte så mycke tid för sånt just nu men oavsett.. Var ska man sprnga?
Allra längst på vägkanten är det endera massor av snö, glashalt eller lerigt. Där trotoaren börjar är det snöis som bara kratchar under fötterna och utanför det är det bara vatten... Ska man springa mitt på vägen då eller? Usch, men hoppas det har ändrats tills jag är klar med skrivningarna och har mer tid igen :)


Tre och en halv månad kvar.

Dedär med att närma sig 18. Ser fram emot det massor samtidigt som det är lite skrämmande. Det är så mycket som det känns som om jag inte har hunnit med ennu.
Ung och fri säger man men är det så? Visst man kan bestämma själv så jo men man har ansvar så då är man ju på sätt och vis inte fri. Men oavsett så väntar jag med spänning. Bara ungefär tre och en halv månad kvar nu.
Det verkar ju som att det är världens grej att fylla 18, bli myndig, få körkort och få gå på barer men egetligen kommer det antagligen inte alls att kännas annorlunda alls, det är den bilden man har bara :D

Sara har mindre än en vecka kvar innan hon fyller. Jag är nog lite avunsjuk :)

http://www.m3e30.se/phpBB2/userpix/2_DSC_1956Custom_1.jpg
http://www.m3addict.com/e30-bmw-m3/e30-m3-pictures/e30-bmw-m3-001.jpg
Jag vill köra runt i någon av dessa bilar. NU!

Fett värt inlägg...

Det där om utbildning... som nästa vill jag ju bli socionom och det är dit jag kommer söka. Åbo, Hesa, Vasa eller någonstans i Sverige vet ja inte ennu. Åbo eller Vasa blir det förmodligen och med tanke på att Vasa är så långt bort så blir det med högsta sannolikhet till Åbo jag söker.
Sjöfart verkar också sjukt roligt och intressant. Men jag tror inte att jag vill jobba på sjön hela livet och socionom yrket är mycke bredare och finns mer valmöjligheter så i så fall skulle jag ta båda men att lägga 8 år på studier och fyra och ett halft av dem på något jag förmodligen endå inte kommer jobba med länge så känns onödigt och korkat när de inte ens har någon nytta av varann på något vis men det skulle vara sjukt tufft.

http://www.tillvaxtverket.se/images/18.3c4088c81204cca906180006858/Fartyget_Schieborg_380.jpg

Jag menar, tänk er att ha kontroll över en stor fet båt, vilken känsla! :D


As simple as that.

Sött när shakki får rage på en när man säger vad man tycker. Lite löjligt kan jag nog tycka att det är.
Det var snacka om socialbidrag och när jag sa att jag tycker att en som inte ens försöker hitta ett jobb trots att den är fullt kapabel till att arbeta så får den nog lite skylla sig själv om staten inte vill betala bidrag. Personen i fråga blev så arg att den sa åt mej att då å dö. Sen tog den bort mej på fb. Moget som fan^^
Känsligt ämne? Tydligen. Men orka bry sig. Jag sa ju bara min åsikt, det gillades dock inte verkar det som... Voivoi :)
Tumblr_lyqfbt8bht1r1usuyo1_500_large
If you don't accept my thoughts then I can't stand you anymore... As simple as that :)

Med dessa ord säger jag gonatt. Dröm sött<3

Vi har en ny president.

http://a8.sphotos.ak.fbcdn.net/hphotos-ak-snc7/420346_10150544829752849_1437897616_n.jpg

I söndags var det presidentval här i Finland och snubben till höger vann. Sauli Niinistö. Skulle jag fått rösta så skulle jag lagt min röst på Haavisto. Jag tror han skulle vunnit också om folk inte skulle vara så homofobiska, eller åtminstone klarat sig bättre men jag är inte alls insatt i politik i och för sig så kan inte säga så mycket. Men egentligen spelar det inte för mig så stor roll vad vi har för en president så det funkar säkert såhär också :)

True Friends.

Tumblr_lval37zqsb1qbybe8o1_400_large
Ni behövs<3 Så vill du inte lyssna är det bara att sluta fakea sådär som ett tips :)


Ta chansen då den kommer.

Never let the fear of striking out, keep you from playing the game.
Dröm söta drömmar<3

När jag ju vet att jag bara kommer bli ledsen.

Varför bryr jag mej inte fast jag vet att jag tycker om fel person? Varför kan jag inget göra åt det? Varför vill jag inte ens göra något åt det. När jag ju vet att jag bara kommer bli ledsen, att du kommer såra mej och att jag kommer vara olyckligt kär. Jag tycker det är vart smärtan jo men varför? När det gäller ett förhållade eller nått ens närapå det så förstår jag det men när det bara är någon jag aldrig kommer ha någon chans på. Någon jag knappt ens kommer träffa igen. Någon bara liksom...
Varför vill jag inte ändra på att jag tycker om någon jag aldrig kan få? Visst det kommer gå över snart. För snart förstår även hjärtat att jag är screwed. Jag vet att jag inte kommer känna såhär länge men just nu.. här och nu suger det. Tack och gonatt :)


Snart är ett nytt år här.

Lördagen är ju den sista dagen på detta år. Sen kommer 2012. Det har hänt mycket det här året och jag har fått en massa underbara och oförglömliga minnen. Träffat fantastiska människor och sånt. Jag hoppas nästa år kommer bli minst lika bra som detta. 2012 är året då jag fyller 18, året då jag får ta ansvar och året då jag blir fri.
Jag ser fram emot nästa år. Jag har mycket att hinna med och stora förväntningar. Den enda önskning jag har är att tiden inte ska gå så otroligt fort, att jag ska hinna uppleva allt jag vill fullt ut :)

2012_181092056_large

Hur kan man ångra kärlek?

Allt tjat om att falla för fel person, att falla för någon man inte borde falla för. Jag förstår inte... fel person? Det finns väl ingen som är "fel" heller. Visst den kan vara fel för en, man kanske inte funkar ihop med den och så men man faller för den man faller för. Inget man kan välja. Det är bara att acceptera och det handlar inte om att man faller för någon man inte borde, det handlar bara om att man inte passar ihop. Men man kommer över personen med tiden. Man får erfarenhet och kunskap. Och jag tror man sällan kan hitta den man passar med på första försöket. Man måste "prova sig fram" och våga ta risker. Ge de man älskar en chans men funkar det inte så funkar det inte...
Tumblr_lwuwp67bwf1r8bq34o1_500_large

Jag är trött så det blev mest en massa flum men det jag försöker säga är att jag inte förstår hur man kan ångra kärlek.
Hur kan man ångra att man älskat någon?
Hur kan man ångra att man blivit älskad?
Hur kan man ångra att man varit glad med någon?
Hur kan man ångra att någon gjort en lycklig?
Hur kan man ångra att man gjort någon annan lycklig?
Kärlek är det vackraste vi har på jorden. Hur kan man ångra något sådat... Det är för mig helt oförståeligt.

Dra upp dig när du faller.

Jag trodde det var någon förändring på gång. Jag trodde du började se ljuset någonstans på andra sidan. Men jag trodde väl fel... det är fortfarande samma mörker, samma tankar. Men du kommer ta dig genom mörkter och dimman, du kommer se ljuset. Jag kan inte ta dig dit men jag kan hjälpa dig på vägen. Hålla din hand och dra upp dig igen när du snubblar och faller. Jag ser hoppet, jag ser ljuset och det är dit du ska.
Ibland kanske du behöver ta några steg tillbaka för att bättre se var du är men i slutändan är det endå framåt du är påväg. Jag tror på dig, jag vet att du kan<3

Friendship,quotes,happiness,wordy,quote,words-92bc6f83b4a4f85b0a9848c0eecfadec_h_large
Take my hand, let me in and don´t be afraid anymore.

Lycka.

Snön har äntligen kommit och ser ut att vilja stanna men vi får väl se.
Men snön e underbar. Jag tänker inte på det som inte finns, typ jag längtar inte jättemycket till snön men när den väl kommer inser jag hur mycket jag älskar den.
Känslan när man går ute, ensam, det är lungt och snöflingorna singlar långsamt mot marken, landare mjukt i ansiktet. De täcker allt med sitt ljus. Allt är så fint just då, så fridfullt och tyst. Så otroligt vackert<3
Det är så underbart när snön knarrar under skorna när man går. Att höra det knarret gör mej lycklig. Hela jag som bubblar av glädje. Det är som jag skulle vara hög. Det är fantastiskt, allt är bara helt underbart. Vackert.

Just nu känner jag bara en sån enorm lycka. Det har inte bara med snön att göra, snön bara förstärker denna lyckokänsla. Det är som när man är kär, riktit kär och man ska träffa personen för fösta gången eller något liknande. Det bubblar i magen av lycka. Man kan inte låta bli att le. Man sitter som en jävla tönt och mungiporna vägrar sänka sej. Ungefär den känslan har jag nu bara det att jag inte är inte kär i någon. Men det är den känslan. Det är som att jag är kär i livet. Underlig men underbar känsla.

Ingen kan ändra på det just nu, även ifall de skulle försöka. Just nu skiter jag i att det finns människor som förväntar sig att jag ska förstå dem och bry mej om dem fast de själva inte bryr sej ett dugg om mig, jag skiter i att många bara tar utan att ge, jag orkar inte med sånt så jag skiter i det för jag är bara en männska, har inga superkrafter, jag skiter i allt som är dåligt för det har ingen betydelse, jag är fan lycklig och jag vet att jag kan ta vara på mitt liv och göra det bästa av det mesta.
Och jag skiter i att jag får höra att jag lever mitt liv fel, att jag borde lära mig se det dåliga i vissa saker för jag är endå så jävla sprudlande lycklig. Och det är det som räknas. Och inners inne håller personer som säger så med mej, de vet att jag tar vara på det jag har och de vet att det är bra. Jag vet också att det inte är illa menat nått av det och jag vet att jag har underbara människor runt mig. Och ibland kan även de som säger sånt stiga av sin höga häst och erkänna att jag har rätt. De vågar visa att jag betyder något för dem. Det betyder<3

Just nu är jag bara så glad att jag älskar allt och alla.




Ett minne.

Minnen som dras upp till ytan. Hela tiden... Jag älskar minne, oavsett om de är sorgliga eller lyckliga så är de endå allti vackra och en del av mig. Utan minnena skulle jag inte vara jag.

Det var en riktigt bra dag. Allt var bra, alla var glada.
Men så plötsligt står han framför mej och säger att han inte behöver hämta sina saker för han behöver de inte dagen därpå. Han behöver dem aldrig mer säger han. Jag frågar varför och han säger att det är för han kommer sova. Jag frågar var och han pekar neråt... Jag ser hur ont de tar i honom att säga det. Jag vet ju vad han menar så jag bara säger nej och kramar honom hårt och länge. Först står han bara där stel som en pinne men efter en stund känner jag hur han släpper taget, slutar försöka verka stark, låter tårarna rinner ner längs kinderna och kramar tillbaka. Ingen säger något, vi bara står där.
Han säger att inget har nån betydelse, jag säger att det visst har det, det finns många som bryr sej om honom och älskar honom, det är det som betyder, det är det som räknas<3


Ta vara på livet!

Jag trodde en tid att denna person var en av de ärligaste människorna som verkligen vågade vara sig själv också men det är som det oftast är, att när man lär känna människor bättre så märker man att de inte alls är som man tror. Så även i detta fall. Ju lägre tiden går desto bättre kan man urskilja att det inte stämmer det man trott. Egentligen finns där en massa osäkerhet, inget mod till att säga vad man verkligen tycker, många undanflykter och nonchalitet. Man blir helt enkelt besviken. Men visst det är väl inte ens eget fel om man ar osäker och så så man kan inte skylla på personen i fråga men det att den inte försöker jobba på det utan bara ser livet negativt. Det är det som frustrerar mej. Själv kan man inte göra något åt saken och den som kan, alltså personen själv vill inte ens försöka. Det är frustrearnde och tar ont att se att ens vänner inte tar vara på livet och inte bryr sej...

Gör mat en lycklig i längden?

Kommer ett program för tillfället och där hade de ett inslag om en tioårig kille som var överviktig så det kunde bli riktigt farligt eftersom hans mamma matade i honom en massa onyttigheter. Han var mobbad och mådde dåligt. Det idiotiska var mammans förklarig till varför hon inte gjorde något åt det utan fortsatte med samma vanor. Hon sa att mat gjorde honom glad så eftersom hon inte kunde ge honom vänner eller bra själförtroende så därför gav hon mat. Logist eftersom det är enkelt jo men dummt. Jag menar om han skulle äta normalt skulle han ju bli noralviktig och då också piggare och få bättre självförtroende. Med bättre självförtroende skulle han säkert ha lättare att få vänner också. Jag menar inte nu att man måste vara smal men i hans fall var det mamman sa helt idiotiskt som sagt :D

Jag förstår inte varför man vill förstöra sej själv (eller sina barn) genom att äta skräpmat varenda dag...?

Inte hundens som gör fel utan ägaren.

Hittade en "berättelse" på facebook. Jag tycker den var ganska rörande.

Jag dog idag. Du tröttnade på mig. Jag är i en svart plastpåse i en diponi nu. Nån annan valp kommer att få mitt knappt använda koppel. Mitt halsband var smuttsigt och för litet, men du tog det innan du skickade mig till Regnbågsbron. Skulle jag fortfarande vara hemma om jag inte hade tuggat på din sko? Jag visste inte vad det var, men det var skinn, luktade ju gott! Jag visste inte... Jag ville bara leka och det kliade i min mun. Du glömde köpa valpleksaker. Skulle jag fortfarande vara hemma om jag hade varit rumsren? Du gnuggade min nos i mina misslyckanden, det gjorde bara att jag skämdes och blev förvirrad, jag förstod inte vad jag gjort för fel. Varför läste du inte böcker eller frågade en lärare i lydnad som kunde ha lärt dig hur du skulle lära mig att gå till dörren. Skulle jag fortfarande vara hemma om jag inte hade fört loppor in i huset? Utan loppmedicin kunde jag inte få bort dem från mig. Du lämnade mig på gården i flera dagar, det var så jag fick dom. Skulle jag fortfarande vara hemma om jag inte hade skällt? Jag ville bara säga, "jag är rädd, jag är ensam, jag är här, jag är här! Jag vill vara din bästa vän". Skulle jag fortfarande vara hemma om jag hade gjort dig lycklig? Du slog mig, varför lärde du dig inte att få mig lydig? Skulle jag fortfarande vara hemma om du hade tagit sig tid att ta hand om mig och uppfostra mig? Du har inte brytt dig om mig sen efter första veckan eller så, men jag tillbringade all min tid väntandes på att du skulle älska mig.Jag dog idag. Jag var din valp, jag älskade dig av hela mitt hjärta med hela min lilla kropp...


Man skulle vidarebefoga för att visa att man vill ha slut på all djurmisshandel och älskar djur så då gjorde jag det. Det är fruktansvärt hur man kan skada ett oskyldig, hjälplöst litet djur. Ofattbart.
Men det var inte den egentliga anlädningen till att jag kopierade den utan jag tycker den är ett perfekt exempel på
hur hundägaren gör fel men skyller på hunden. Man måste lära en hund saker som att bli rumsren, den kan inte själv förstå det och ibland kan det ta tid. Man kan inte beskylla hunden för att den inte förstår. Det beror dessutom oftast på att ägaren inte lär den på rätt vis.
Och allt snack om att förbjuda vissa hundraser eftersom de anses vara aggresiva.. Och det kan väl ligga något i det så mycket som vi manipulerar raserna nu för tiden och avlar fram precis det vi vill ha så kan väl en de raser få mer aggresiva anlag men samtidigt så beror det endå mest på ägaren och hur hunden fostras och behandlas. Vissa människor klarar inte av vissa raser så långt kan jag hålla med det betyder inte att det är en aggresiv hund från börja. Enligt mig är det nästan aldrig hunden som gör fel utan ägaren. Klarar man inte av hunden ska man inte ha den helt enkelt.
En hund behöver någon som klarar av att ta hand om den så ska du skaffa hund - lär dej hur den ska hanteras först. För hundens skull!
http://www.high-range.com/images/Lillet/2009%2002%2008_0886.jpghttp://dogs.bsl-sbt.com/imagefiles/dogsimages/parsonrussellterrier_grass.jpg
Min drömvovvsing<3

Tidigare inlägg
RSS 2.0